Daniel och de små tomtarna

De små grodorna är lustiga att se. Really.

Skip to: Content | Sidebar | Footer

Fem minuters semester

11 mars, 2006 (23:19) | Daniel, Jobb | Av: MaxH

Nu börjar jag bli lite rädd. Förra helgen var en katastrof där saker bara fortsatte även efter att jag hade bloggat. Nu har jag inom en halvtimma löst två problem som jag haft ett par månader. Frågan är om jag bör köpa en lott och i så fall om det kan vänta tills imorgon, eftersom det nu är sent och för kallt ute. En olycka kommer sällan ensam, det lärde jag mig förra helgen, men uppenbarligen kommer inte heller en lycka ensam. Det tackar vi för och glömmer irritationerna. Men jag avstår nog från besvikelsen i en lott, jag har aldrig trott på lotterier.

I onsdags åkte jag ner en sväng till Arbetsförmedlingen för att lyssna på information om hur det var att arbeta i Spanien. Hon som pratade hette Isabel och kom från landet i fråga, strax utanför Valencia. Vanligtvis brukar jag lätt tänka på annat efter ett tag i såna situationer men det här tog min fulla uppmärksamhet. Var det finns jobb, vilka branscher, hur det är att bo, semesterdagar, lunchtider… Hon pratade så klart engelska med vi som var där, 25 pers eller så, men när hon sa namn på städer och andra egennamn hörde man den vackra spanska dialekten, annars är det ju vanligare att man hör latinamerikansk spanska i Sverige. Efteråt pratade jag lite och frågade lite extra om att arbeta i just Granada och så och det var helt underbart att prata med henne. Inte för att hon var speciellt söt utan helt enkelt bara för att det var riktig spanska. Spanska skämt, spansk sarkasm… Åh vad härligt. Och i fem-sju minuter var jag i Spanien. Innan jag visste ordet av öppnade jag dörren ut till gatan igen och ute föll snön lätt. Fast det var lätt slog den mig i ansiktet ganska hårt – i fem minuter hade jag varit nere i Spanien och snön som föll på mina kinder drog mig snabbt tillbaka. Det var skönt så länge det varade – oerhört skönt.

Som jag berättade tidigare råkade jag ut för en olycka i pulkabacken för snart två veckor sedan då jag åkte pulka med familjen. Förresten åker min syster hem om ett par timmar och det är så klart tråkigt – men livet har ju sin gång. Vi har idag njutit av den cider hon hade med sig, en speciell cider som tydligen är berömd från just norra Spanien. Minerva häller upp ciderDen ska hällas upp i glaset genom att slås i kanten på glaset med hög fallhöjd från flaskan. Detta för att man ska syresätta cidern, sedan ska den drickas upp fort och därför häller man bara upp nån eller några fingrar. I barerna i norra Spanien häller kyparn upp till gästerna vilket är en ganska speciell grej. Jag fick prova på och det är inte en helt enkel grej att pricka glaset. Cidern som syrran hade med sig var så klart god och det gick upp i huvudet lika snabbt som när jag besökte syrran.

Förresten, det jag skulle berätta om min olycka tidigare var min rumpa fortfarande gör ont och jag börjar fundera på om man kan bryta rumpan. Ni kan väl berätta det i så fall så man i så fall uppsöker doktorn.

Skriv en kommentar