Daniel och de små tomtarna

De små grodorna är lustiga att se. Really.

Skip to: Content | Sidebar | Footer

Hälsa tekoppen

8 maj, 2006 (21:00) | Daniel, Familj, Jobb | Av: MaxH

I söndags var jag ut till Aros Motorveteraners marknad och åkte dit med pappa på hans motorcykel. När han sa att han skulle åka hoj blev jag lite, hur ska man säga, besviken. Besviken därför att det är lite mer don med det hela, man måste tänka på hur kallt det är i luften och ta på sig, ta med hjälm, ja, allt det där. Det är inte så långt från mig till platsen, men ändå. När vi väl åkte kände jag hur skönt det faktiskt var, jag gillar att åka hoj och sådär. Och luften var inte kall alls, det hade ändå hettat till ordentligt.

På vägen dit märket jag hur andra motorcykelåkare hälsade på oss, något som är ganska vanligt. Jag drog mig till minnes första gången jag skulle åka med farsan på hojjen, han förklarade just det fenomenet. Till saken hör det att pappa ibland förklarar saker man redan vet eller hur saker var på hans tid. Stöddiga jag avfärdade det hela med tanken ”jaja, på femtitalet kanske…” och så åkte vi. Men se där, farsan hade rätt. Snabba sporthojjar som harleys som lutar som segelbåtar i kurvorna, ja, alla hälsade. Och vi hälsade tillbaka. Och i lördags började jag fundera på det där. Varför gör man så? Jag känner dem inte, de känner inte mig, men ändå… Visst, det är ett gemensamt intresse, men jag går inte omkring och hälsar på alla som gillar datorer eller spelar Live for Speed. Jag kom också att tänka på att i Castell de ferro, byn i södra spanien där vi ofta har spenderat somrarna, så har vi också hälsat på kända och okända på kvällspromenaderna. När jag var yngre och stojjade omkring dem och tiggde efter glass mer än att just promenera frågade jag mamma om vi kände de som just hälsade så vänligt Buenas noches till. Nu är ju inte byn speciellt stor och det är många som återkommer sommar efter sommar, men ofta var det helt okända människor. Jaha, okej. Buenas noches på er med då. Jag antar att det har att göra med att man är i samma sits, bildligt talat. Lastbilschaffisar gör samma sak och de tuffar på, hojåkarnas vind fladdrar i håret och i Castell de ferro har man så jäkla tråkigt efter maten att man tar en promenad för att inte stirra in i väggen. Ey mannen, du och jag, vi är nästan samma, jao.

Men till marknaden kom vi efter lite hälsande. Både pappa och jag är skrotsamlare, tyvärr, så vi båda trivs på såna där marknader. De flesta hade redan åkte hem, men det som fanns att se var ändå förvånansvärt olika saker. Det var allt från Opel-kofångare till rattar till gamla biltidningar från 50-talet till 60-talsmopeder till… jisses. Säg nått som inte gick att köpa. En snubbe hade tom en tennkulemotor där som han drog igång, men det är osäkert om den var till salu. Varmt var det och det var trevligt att de hade glass till salu i fikatältet.

Idag efter jobbet höll de äntligen på att asfaltera utanför min port, det har varit uppgrävt där sedan oktober eller nått sånt. Jag tror det var ett panikbyte av någe rör där då. Hur som haver var jag väldigt varm och trött efter jobbet och bestämde mig således att ta en öl på balkongen. Direkt ovanför de stackars asfalterarna. Det var riktigt skönt, man satt och gassade och slurpa på ölen medan tre andra jobbade med den heta asfalten. Kändes nästan taskigt, men jag frågade i alla fall inte när de slutade och andra sådana frågor.

En stund senare gick jag för att göra lite te. Nu är det så här att jag bor själv, lite tråkigt, men så är det i alla fall. Och jag kunde vid min gud inte hitta den tekopp jag använder. Jag har en speciell kopp som rymmer en halv liter som jag alltid dricker te ur. Och den kan bara vara på fyra platser: vardagsrumsbordet, diskbänken, diskmaskinen eller i slasken. I sällsynta fall också vid datorn. Nu har jag till och med letat efter den i sovrummet men utan resultat. På en chat brukar vi skämta om att vi kan ringa borttappade saker (uppkom när en person hade som reflex att ringa sin limpa eftersom han brukade ringa sin mobiltelefon när glömt var han har lagt den) och jag nämnde om någon kunde ringa min svarta tekopp. Man brukar på nått mystiskt sätt hitta sakerna efter att man drar det skämtet, men icke. Jag funderar om diskmaskinen har slukat den. Vad tror ni?

Buenas noches.

Kommentarer

Kommentar av Has encontrado ya la taza? si no te puedo prestar una, yo tengo tazas asi de grandes. Esta bien que hagas cosas con tu padre, parece que te gusta. chao
Skrevs 10 Maj 2006, 17:52

Has encontrado ya la taza? si no te puedo prestar una, yo tengo tazas asi de grandes.
Esta bien que hagas cosas con tu padre, parece que te gusta. chao

Kommentar av Sluta leta efter tekoppen. När du inte bryr dig om den slutar den gömma sig och kryper fram.
Skrevs 10 Maj 2006, 20:17

Sluta leta efter tekoppen. När du inte bryr dig om den slutar den gömma sig och kryper fram.

Skriv en kommentar