Daniel och de små tomtarna

De små grodorna är lustiga att se. Really.

Skip to: Content | Sidebar | Footer

Plötsligt händer det

23 augusti, 2009 (23:17) | Daniel, Elektronik, Familj | Av: MaxH

I fredags kastade en barndomskompis till min far in handduken, de hade känt varandra i 50 år…. alltså sen de var i moppeåldern. Jag tycker enormt synd om pappa och mamma, tankarna går också till änkan så klart samt deras barn jag var bästa kompis med i mycket ung ålder. Barndomsvännen har iofs varit deppat ett tag nu så även om jag blev förvånad så blev jag inte så överraskad. Uschfyblä.

Dagen innan, i torsdags morgon,Â? fick två av mina vänner barn (de är gifta med varandra). En liten söt William. Förutom ‘livet’ vet jag inte vad detta har med föregående att göra, men på nått sätt känns det som om det har det. Det må vara elakt att säga, men det känns som om det iom det har saker balanserats upp… fast det är ändå helt skillda saker.

Detta fick oss, mina föräldrar och jag, att prata om födslar och livet och sånt därnt och det tog så klart inte lång tid innan vi kom in på hur jag föddes. Tre veckor tidigt och hela sjukhuset var säkra på att jag var en tjej, t.ex. så hade jag tjejiga hjärtljud tydligen… men morsan var säker på att jag var kille. Jag är inte helt säker på vem som har rätt, för på en del saker är jag som person rätt olika andra killar. (ye ye, insert transsexual joke here, get it overwith). Förresten var en bekant till mamma var säker på att jag var bög, kanske just för sjukhuspersonalen och hennes övertygelse. Och tja, här är jag, dagen då jag beställt en telefon med en jäkla frukt på, leverans om tre veckor.

Just nu behöver jag inga trisslotter i alla fall, det händer nog ändå. Lite för mycket på fel fronter.

Speciellt två, kanske tre, citat hjälper mig vid såna här tillfällen. Det första är Randy Pausch sista föreläsning, ”Really Achieving Your Childhood Dreams” (manus här), något ni bör se om ni har en timma över någon gång:

background_brick_wallBut remember, the brick walls are there for a reason.� The brick walls are not there to keep us out.� The brick walls are there to give us a chance to show how badly we want something.� Because the brick walls are there to stop the people who don’t want it badly enough.� They’re there to stop the other people.

(en till youtubegrej är förresten Steve Jobs Commencement speech på Stanford Uni 2005. Helt omöjligt att ta ur ett citat, denna ska ni också se.)

Ett andra citat är från senaste batmanfilmen där Bruces far säger till honom:

And why do we fall? So we can learn to pick ourselves up.

Det är bara synd och skam att en del måste påminnas om såna här saker.

Skriv en kommentar