Daniel och de små tomtarna

De små grodorna är lustiga att se. Really.

Skip to: Content | Sidebar | Footer

Hur jag känner mig

25 juni, 2011 (22:17) | Okategoriserade | Av: MaxH

Okej. Uppenbarligen lider jag av depression, eftersom jag äter citalopram.

Några grundläggande saker, som jag tror är med i dess bagage.

1: Jag är inte nöjd med min livssituation. Innan jag åt citalopram var jag liksom… oroad. Det kan kallas ångestdämpande, men jag var liksom mer ängslig, uppgiven, mentalt slut på energi, som jag sa till en läkare. Citalopramen hjälpte mot det. Men jag är ändå inte nöjd med min livissutiation. Jag vill ha tjej, jag vill ha barn. Jag ville ha det när jag var 25, och tiden rinner för fan iväg nu. Jag är nyss fyllda 36, men min situation har inte ändrats sen jag var 20, typ. Fan, jag gillar inte att tänka på det.

Förut så ville jag ha ett jobb, och det har jag nu, men konstigt nog är det sedan jag började jobba som jag börjat känna mig mer…. vi tar det sen. Jobbet är okej, pengarna är riktigt nice, flextiden är underbar, kollegorna är också fett nice. Fast det är inte det jag vill göra, så klart. Jag borde känna mig bättre nu när jag har ett jobb, men av nån anledning gör jag inte det. Jag vet inte om jag kasnke drömmer en dröm, men jag tycker inte det. Många andra lyckas det jag gör. För ett gäng år sedan, när jag liksom kom på det här, så kom jag att tänka på personer som hade ‘intressanta jobb’. TV-kändisar, piloter eller vad fasiken som helst. Hur kom de dit, varför är inte jag där?  Då insåg jag att jag liksom ”slösat” bort mitt liv på att vara singel, göra ingenting och… sitta fast. Jag sitter fast! Och jag är ensam.

2: Jag har svårt att slutföra saker. Faktiskt. Till exempel har jag fortfarande flyttkartonger i lägenheten. Och ärligt talat så tror jag att många av dem har hänt med liksom hela tiden. Jag har för mycket saker, vill inte slänga dem, men om jag stoppar ner dem i förrådet så har jag ”sparat” dem. Nu är dem där för att tas itu med. Så där är dem. Ett annat exempel är de där beslag man har på innedörrar. Alltså den där metalprylen som sitter på handtaget. För typ två år sedan började jag byta ut dörrhandtagen och nämnda beslag. Jag blev tvungen att borra nya hål i dörrarna, så… där ligger dem. Det blev för jobbigt. Och sådär är det.

Med det sagt så vill jag också säga att jag har några saker som jag har jobbat med. Till exempel är jag mer social och initiativrik nu, till exempel så fixade jag jobbet jag har nu helt själv (och där vill jag tacka Ulrika Lindberg på Kunskapskompaniet!). Och jag har börjat ta hem kompisar hem till mig. För mig är dessa två saker enormt stora steg.

Skriv en kommentar