Till exempel, Spotify hade i slutet av förra året problem med att personer började göra egna uppspelningsklienter. I en del fall kunde stänga ute dem, i andra fall bad dem personerna att ta bort dem. Detta för att kunna kontrollera klienten fullt ut och stoppa in störande reklam för att öka betalningsviljan till premiumkonto. Jag tycker dock att företag måste kunna inse när de inte kan vara både programleverantör och innehållsleverantör. Exempelvis MSN går det att använda andra program för att chatta via MSN än just MSN-programmet, och mig veterligen så har inte Microsoft gjort något åt det. De anser sig inte behöva det antar jag och det är ju skönt att jag själv får bestämma min upplevelse när jag chattar.

Med Spotify, Voddler, iPhone och Com Hems fall däremot tvingar Apple på användaren en viss sorts hårdvara och deras mjukvara. Jag tror inte att Spotify från början gjorde det valet, men senare förstod att de var tvugna att göra det, om inte annat för att användare inte ska kringgå reklamen. Men hade det tänkt från början så hade de nog stoppat in reklamen i datatrafiken istället. Liknande skäl ligger nog bakom Voodler, där lyssnar de mer på användarna i alla fall. Apple har bara nån slags kontrollbehov (som de alltid haft), men det som skrämmer mig där är deras iPad, som i princip är en vanlig laptop. Låser man in användarna till Apple OS och App Store – hur får jag då in t.ex. Open Office om de får för sig att inte godkänna  det för lansering på App Store? Jag blir ärligt talat lite rädd för den framtiden.

Com Hem däremot, som parar ihop sina kort med speciella boxar som man måste köpa från dem, gör det av ren girighet. Det är jag övertygad av de sätter ekonomiska siffror prioriterat över antal nöjda kunders. En tanke dök precis upp om det är den image de vill ha. Företag kan spendera väldigt mycket på att förbättra eller förändra sin image, men ärligt talat tror jag Com Hem struntar rätt mycket i det. Vill man inte ha dem som leverantör så kan man ju flytta…

Jag har en iPhone enbart därför att jag ville ha den hårdvaran. Naturligtvis har jag jailbreak:at den för att få undan de mest triviala funktionerna (vem använder Aktier?!). Innan ägde jag en HTC Magic ett par månader, dessvärre drogs den med barnsjukdomar och kapacitetsproblem. Synd, för det är ett underbart koncept och idé. Det finns ingen vassare telefon än iPhone idag (eller i alla fall när jag köpte den, sommaren 2009). Kunde jag ha ett valfritt operativ installerat på iPhonen, med bibehållna funktioner, så skulle jag det.  Tills dess får jag leva med att inte ha HD-kanaler, halvb0rkiga funktioner och utseende på iPhonen och undvika att lyssna på musik genom Spotify.

Jag hoppas verkligen att en dessa saker bara är förbisedda av devs. Jag börjar tröttna på att man måste ha en app för varje liten skitgrej man vill göra. Trots att detta är just en av Androidens styrka blir det här dess svaghet. Mer processer, mindre minne, mindre system resurser… You feel me, right?

• Till exempel är SMS-funktionen rätt värdelös, speciellt för mig som messar mycket. Man kan inte skicka ett meddelande till grupper, om man inte lägger till dem manuellt varje gång. När man lägger till fler mottagare måste man skriva in dem, istället för att välja från en lista. Man kan inte forwarda ett specifikt meddelande i en thread, utan bara senaste (innan man går in i thread-vyn). Och när man skriver meddelandet är rutan pytteliten (detta antar jag att det kan dock vara min ROM? nk02 ION)
• En ‘utforskare’ borde ha varit med från grunden.
• Lättare sätt att multitaska och stänga/döda program. Just nu vet jag inte om ett program är igång eller inte.
• Skicka och ta emot filer med blåtand. Och digitala visitkort/kalenderposter.
• Bestämma vilka ljud jag vill som olika signaler, oavsett i vilken katalog de råkar ligga i.
• Bestämma antal skärmar. Okej, det kanske är en designgrej från dem, men sortera ikonerna i foldrar då? Och för helvete, kunna strukturera sina apps i den där fliken… och gömma undan den under settings -> all apps eller nånting.
• Kunna se i status om wifi (och bt/gps?) är påslaget även om det inte är nån anslutning.
• Kunna klicka på ikonerna i statusbar för att få upp dess inställningar. (typ som musikspelaren när den ligger däri)
• Och naturligtvis, att kunna ha svenskt tangentbord och som språkval i telefonen.

Som ni märker har jag sedan jag köpte magicen inte varit helt nöjd. Det beror främst på att jag hade min gamla (w890) som både m3p-spelare och telefon… dock saknade jag wifi, och det var där det började med sneglandet på andra telefoner. Magicen är inte helt okej att köra som mediatelefon, t.ex. är jag ständigt rädd att batteriet inte ska räcka dagen ut för mig. (Sen kan man argumentera om att man ska avinstallera widgets och döda processer – men då kan man lika gärna skaffa en vanlig telefon). Att skaffa en mp3spelare bredvid magicen känns för mig att backa utvecklingen. Its not me.

Jag gillar inte frukter på elektronik, än mindre att låsa in mig, men jag har inte kunnat släppa tanken på ifönen som fungerande mediatelefon samt på magicens kassa ‘media’prestanda. Efter att ha slagit bort tanken flertalet gånger och sen inte kunna släppa det, så inser jag en del stora skillnader mellan dessa två, som koncept:

• Ifönen är en avancerad mediatelefon, medan Magicen är en mindre dator. Med det menar jag att ifönen har ett ‘strippat/begränsat OS’ till sådan grad att det inte längre kan kallas dator per teknisk benämning, medan android har möjligheter ganska öppna från start och är, well, ganska allsidig.
• Androidtelefoner är nyfödda. Det kommer att krävas en hel del tid, om det ens går, att nå till samma standard som ifönen, vad gäller community etc. När den tiden kommer är också magicen gammal.
• Androidtelefoner har flera parter inblandade (os och tillverkare) som gör dem beroende av varandra, medan Apple har kontroll på både OS och hårdvara. Om vilket av det som är en fördel låter jag vara helt osagt.

Helst av allt skulle jag vilja köra framtida, fixad, version av Android på en hårdvara som motsvarar ifön 3gs… men fan, jag vill också vinna på triss och inte behöva knega. En del saker finns bara inte. Jag är knappast ”frälst” av äpplena, men nu råkar det vara så att jag vill ha en bra (och smart) mediatelefon, och som jag ser det finns bara en tillverkare av dem. Och tydligen tänker jag inte helt snett heller, svaren att döma i swedroids forum.

Så en beställning vankas snart antar jag.

Resan var från Nynäshamn till Västerås, via Stockholm C. Jag ankom till Nynäshamn 1130 och till Stockholm C väljer jag att ta det långsammare pendeltåget istället för en flygbuss. Dels eftersom priset är en tredjedel, men också för att umgås med vänner som man spenderat evenemanget tillsammans med. Snacka skvaller och sådär. Det gör att jag anlände till Stockholm C 1315.

Tyvärr går tågen till Västerås sju minuter över ojämna timmar, alltså 1307, 1507, etc. Jag inser att jag kommer komma till Västerås efter 16. Har man börjat resan sju på morgonen är det inte lockande.

Efter ett tag kommer jag att tänka på Swebus. Jag kollar upp tidtabellen genom att surfa på mobilen, och det visar sig att det går en buss 1340. Det råkade vara om tio minuter. Jag dubbelkollar och inser att jag kommer vara hemma en timma tidigare än om jag kommer tar tåget, trots att det bara var en timmas restid gentemot bussens 90 minuter.

Jag stressar till cityterminalen, letar på tre tavlor vilken gate det är, och chansar till slut på en som råkar vara rätt. Precis innan jag ska kliva på bussen frågas de om min biljett medan säger att jag vill köpa en. Men det går inte att köpa en biljett ombord på bussen (fast jag är säker att det går att göra i Västerås)! Jag frågar om det inte går att köpa via sms. Jag får ett nej tillbaka, med en ton och blick att det fattar väl vem som helst. Då jag verkligen vill med bussen frågar jag om det finns nått annat sätt att lösa detta, men får ett tyvärr samtidigt som min ryggsäck tas ur bagageförrådet. Här någonstans börjar jag sucka åt dagens eftersatta hjärnor i det tekniksamhälle vi lever i. Jag får sympati från i alla fall en av de anställda.

För det första kan de uppgradera sina betalningsrutiner till en standard som till och med sveriges mest utskällda företag har, SJ, men det skulle inte vara svårt att bli bättre och faktiskt erbjuda köp av biljetter via sms med.
I ett andra steg kan resecentrum och centralstationer som har flera färdsätt inrätta en gemensam butik. Ibland väljer man inte att resa utifrån hur man reser, det viktigaste är ändå att komma fram, dagens äventyr är ett praktexempel på det. Det kommer ge bättre utdelning om kunder slipper springa mellan olika butiker och jämföra avgångstider, ankomsttider och priser.

Tyvärr tror jag inte att det kommer hända, men man kan ju hoppas. (Sen att SJ försöker med konceptbutiker är bara skrattretande. Ni säljer fortfarande bara biljetter, inte inträde till Spy Bar, Big Brother-DVD eller mobilabonnemang…)

Och förresten suger SonyEricsson fortfarande getpung. Detta är andra gången jag skriver det här inlägget eftersom den ville ta en ‘paus’ när den gick och hängde sig…